Wednesday 16 December 2009

allt är inte glass och bullar




Nog för att mitt intag av godsaker ökat drastiskt den senaste tiden, men det är inte enda anledningen till min kalaskula. Jag bär nämligen runt på en liten karate kid som sparkar mig till sömns om kvällarna. En helt obeskrivbar känsla. Första månaderna kunde jag bara inte förstå att min lite runda mage skulle innebära att jag dessutom så småningom skulle bli förälder. Allt handlade om att vara gravid som ett tillstånd och inte alls om barn, att bli förälder eller välja barnvagnsmärke. Nu när sparkarna börjat komma är det svårt att ignorera att vår nya familjemedlem redan är här! Sista veckorna har det blivit allt svårare att knyta skorna och kliva ur bilen, och då har jag ändå en bra bit kvar tills jag är riktigt stor! Lustigt nog fick jag höra ikväll på gravidyogan att jag var vig som en katt där jag stod med benen brett isär, kroppen framåtböjd och huvudet så gott som vilandes i golvet. En tjej i gruppen skulle föda nu på lördag och hon stod utan problem i samma position! Lite uppmuntrande när man känner sig som ett kylskåp. Imorgon ska jag ta med mig karate kid och åka söderut till föräldrarna. Hoppas jag inte hamnar i en snödriva på vägen ner.

4 comments:

  1. Waaaah! G R A T T I S kissen! Eller ja, dansmusen. Som är vig som en katt. Som ska ha en bebis! :)
    Grattis till dig och Scott. När är det beräknat att den ska komma?

    (Jag började grina när jag läste)
    (Glädjetårar)

    ReplyDelete
  2. tack! nja titeln dansmus får vi nog lägga på hyllan ett tag haha. i alla fall så länge det finns big pack vaniljgräddglass i butikerna ;)
    beräknad ankomst är 23 mars.

    ReplyDelete